upptäckte Huddinge-hoodens dolda pärlor en torsdagskväll...
Igår hade jag och några av mina kursare bestämt oss för att vi skulle gå på en Miss Li-spelning. Bör nämnas att jag inte visste vem hon var förrän någon vecka sen, men liveacts är alltid kul så jag hakade på. Smart som jag är hade jag vita tygskor på mig under dagen så på kvällen när regnet öste var det jag som var blöt upp till vristen. Men inget kunde sänka mitt humör och när vännen lånade ut både varma o torra socker och ett par dojor var kvällen räddad. Vi tog oss till folkets hus i Huddinge (!) hur beige låter inte det? ...med en stor måtta skepsis gick vi in i vad vi trodde var en lokal med upphöjd scen som vi skulle hoppa och dansa framför. Istället möttes vi av ett café och en rum med massa bord och kandelabrar me tända ljus o blommor och soft belysning...Riktigt hög mysfaktor, men rätt otippat när man ska se en liten röjigare artist.
Vi hittade i alla fall platser långt fram...så långt fram att hon och hennes band flertalet gånger vände sig om när vi klappade o diggade som mest. Det var en av de bästa spelningarna jag vart på just eftersom det var så litet, intimt och mysigt..hon rev av låtarna precis lika energiskt som de låter på skivan. Sen gjorde jag nåt jag aldrig brukar göra: jag köpte båda hennes album!!...ni kanske inte fattar det, men det är rätt stort..jag är så korrupt och illegal när det gäller musiknerladdning att jag inte trodde det fanns nån återvändo., men här sitter jag med två signerade miss Li-skivor :D
Lite surrealistiskt var det ändå att sitta där me äppelpaj o latte medan nån uppträdde, en i vårt gäng lyckades däremot tjata till sig en starköl, men vi andra blev nog fulla bara av ångorna o värmen där inne.
Hennes musiker var helt otroliga, så grymma killar på saxofon, kontrabas o trummor. Gitarristen var också skön, men spelade inte så att han direkt stack ut. De körde lite solon och man satt helt mållös över hur skickliga de var. Rekommenderar starkt att se dom live medan de fortfarande har fötterna på jorden och tycker det är kul att spela!
skönaste var hennes mellansnack där hon berättade att de vart i Lund kvällen innan och käkat kebab och var lite dåliga i magen så om det var tvugna at springa mitt i så var det inte för att det var tråkigt att spela...vill man veta sånt? =)
Vi hittade i alla fall platser långt fram...så långt fram att hon och hennes band flertalet gånger vände sig om när vi klappade o diggade som mest. Det var en av de bästa spelningarna jag vart på just eftersom det var så litet, intimt och mysigt..hon rev av låtarna precis lika energiskt som de låter på skivan. Sen gjorde jag nåt jag aldrig brukar göra: jag köpte båda hennes album!!...ni kanske inte fattar det, men det är rätt stort..jag är så korrupt och illegal när det gäller musiknerladdning att jag inte trodde det fanns nån återvändo., men här sitter jag med två signerade miss Li-skivor :D
Lite surrealistiskt var det ändå att sitta där me äppelpaj o latte medan nån uppträdde, en i vårt gäng lyckades däremot tjata till sig en starköl, men vi andra blev nog fulla bara av ångorna o värmen där inne.
Hennes musiker var helt otroliga, så grymma killar på saxofon, kontrabas o trummor. Gitarristen var också skön, men spelade inte så att han direkt stack ut. De körde lite solon och man satt helt mållös över hur skickliga de var. Rekommenderar starkt att se dom live medan de fortfarande har fötterna på jorden och tycker det är kul att spela!
skönaste var hennes mellansnack där hon berättade att de vart i Lund kvällen innan och käkat kebab och var lite dåliga i magen så om det var tvugna at springa mitt i så var det inte för att det var tråkigt att spela...vill man veta sånt? =)
Kommentarer
Trackback
