Zephyr

Sitter och gör lite research på de fantastiska kattdjuren. Upptäckte att jag hade noll på koll på skillnaden mellan geparden, leoparden och jaguaren. Lite random kanske att fundera över djur så där, men gå och titta på helt otroliga djurfoton som finns på en utställning vid Nybrokajen. Jag saknar fotokursen i gymnasiet! Så balla bilder att man blir grön av avund.

En vän föreslog just en powerwalk...oh my god...I'm getting ooold. ALLT annat hade låtit bättre till och med rask promenad som är så där äckligt hurtigt annars :P 

Fredagskvällen blev mycket intressant...no details mentioned, men var ute och upptäckte söders pärlor me en bekant. Jag skulle agera rutinerad guide och visste på rak arm några ställen som man måste ha besökt i dessa krokar. Vädret var oklanderligt och vi bestämde oss för att börja på nån trevlig uteservering och vad är då bättre än Mosebacke tänkte jag. Visade sig att vi inte var de enda som tänkt tanken då vi sällade oss till en stor skara människor med söders höjder i sikte. Likt får som vallas eller ännu värre, en grupp turister följde vi i alla fall med strömmen och jag förundrades än en gång över hur vackert det faktiskt är där. Sittplatser var ju att glömma så vi ställde oss i baren och beställde dricka så länge.
Till slut bestämde vi oss för att fråga några män om vi fick tränga oss in vid deras bord ( de hade asbra platser) och det fick vi. Det där med att klättra in och sätta sig vid en bänk så damlikt man kan med högklackat och klänning är en konst ska ni veta. Jag hann nog blotta både det ena och andra. Hur som helst lyckades vi hamna bredvid en pratsam officer som berättade alla möjliga anekdoter från olika krig och livsomvälvande upplevelser och vi lyssnade fascinerat på. Efter några öl blir ju allt så mkt mer intressant och vi satt där och filosoferade och diskuterade tills min vän o jag tyckte att det var dags att gå vidare. 

Nästa anhalt blev finfina Snaps, även det fullsatt, men det hindrade inte oss för att svepa ännu en öl och jag höll på att svimma när jag tyckte att jag kände igen en av servitörerna..och nej..det var ingen blast from the past utan snarare ett bihang till ett av skeletten i min garderob. Trots att han nu inte var den jag först trott så var jag på berättar-humör och en stor hemlighet avslöjades för min vän. Skulle jag berätta en sån grej i nyktert tillstånd tror folk säkert att jag hittar på för det låter som taget ur en tvättäkta såpopera, visserligen tas man ju sällan på allvar när man e full heller =)

Natten var ung och vi ville vidare så vi strollade iväg till östgötagatan och min personliga favorit Under bara bar. Hur skönt ställe som helst. Visserligen var det inte alls lika mkt folk som det brukar vara eftersom de flesta valt att sitta ute, men det gjorde inget, det stället är magiskt ändå. I baren träffade jag en kille jag pluggat med nu under våren och det slog mig än en gång hur litet Stockholm är egentligen. Klockan var klart över midnatt och de flesta ställen var nära stängning, men det kunde ju inte vara slut än! Jag hade ju massa kvar att visa av fina söder, men vi traskade på och började prata med en vakt som gav några tips. Där på vägen mötte vi en musiker med gitarrcaset hängades i högsta hugg och jag frågade vart han var på väg, för dit ville vi också. Fråga mig inte hur men vi hamnade i en diskussion på spanska och engelska (jag talar inte spanska bör kanske tilläggas) så det var extra roligt. Jag försökte försäkra den roliga och bohemiska musikern om att min vän var en utomordentlig gitarrist och att det vore himla kul om han kunde få spela lite.
Men gitarren var tydligen väldigt unik och det fick endast spelas romerska zigenarlåtar på den varvid min vapendragare utbrister att han minsann kan en sån (hur mycket sanning som låg i det förtäljer inte historien) hursomhelst så nekades vi in i det sista och han lämnade oss med en mening som lämnade oss som frågetecken " You are too young to be true"....nöjda och runda om fötterna styrde vi stegen mot tuben där vi mötte en av mina favoritpersoner i Stockholm. Killen som spelar gitarr nere vid medis.

Jag har försökt fånga denna man på film förut. Jag hade bett honom om en Hendrix låt och han bränner av underbara "Red House" och jag trodde att jag hade stått och filmat honom i evigheter bara för att dagen efter komma på att jag tydligen glömt att trycka på rec-knappen i min iver...tekniskt geni ;) men i fredags så förevigade jag minnet av honom med en bild på mobilen. Killen är duktig, inget snack om saken...vissa vill påstå att han bara är tekniskt skicklig, men inte mycket mer..gå dit och hör själva vettja...

Inte så konstigt att man älskar sommaren här, det blir som att bo på en helt annan planet. Människorna och dess mentalitet förändras så radikalt. De sura och uppstoppade minerna hos tjejerna byts ut och helt plötsligt börjar de prata me varandra i kön till baren tex. Själv blev jag involverad i ett samtal om den snygga tv-snickaren som befann sig några meter bort från oss på Mosebacke.

Lördagskvällen var också riktigt lyckad med en studentmottagning där de fanns en hel del sköna typer att snacka med. Sen får jag inte glömma nämna att årets första, andra och tredje dopp har avverkats. Går ju inte att påstå att det varmt och skönt, men uppfriskande helt klart!

Idag var jag på en viktig intervju och jag har nog aldrig vart så nervös i hela mitt liv, om det går bra kommer jag berätta vad det handlade om....tills dess är det bara att hålla tummarna.. 

  Här är den sköna liraren från medis