Zephyr

Var på det relativt nya jobbet häromdagen när en kille från Securitas ringde och sa att han skulle vara där om 8-10 minuter. Oinsatt i rutinerna tänkte jag att det var bäst att jag lydigt meddelade managern i butiken. Gick iväg på rast en stund och tyckte att det var lite kallt i personalrummet så jag bestämde mig för att stänga fönstret. Det fanns ett problem bara: ett fjäderfån hade satt sig på fönsterkarmen eller vad det nu kallas för och detta märkte jag inte förrän jag fick lite motstånd när jag drog i handtaget för att sluta igen fönstret. Pippifågeln gav i från sig ett kraxande och jag höll på att trilla baklänges. Sen börjar jag be om ursäkt till fågeln och en kollega kommer in och undrar vad jag håller på med. Bör noteras att han inte kunde se fågeln så han undrade väl vad fan den nya tjejen sysslade med. Stod och sa förlåt till ett fönster och skrattade om vartannat. Och nej, jag är ingen djurplågare även om jag aldrig har skrattat så mkt som när en fågel flög rakt in i ett fönster på en historialektion i gymnasiet. Läraren fick be mig att gå ut ur klassrummet om jag inte kunde hålla mig.

Hursomhelst när jag kom tillbaka såg jag en ung kille sittandes på en grå box/väska. Han var alldeles knallröd i ansiktet och svetten sprutade åt alla håll. Att döma av klädseln var detta securitaskillen om det inte bara var en snubbe som fått för sig att tjejer tänder på uniform och valt detta som vardagsklädsel......hmm..inte så troligt va?

Så jag frågade om det var något problem och han stammade fram att väskan skulle sprängas närsomhelst. Tvärstannade och tittade lite förundrat på honom.. han såg inte ut som någon terrorist och att spränga en klädbutik så där på en vardag verkade lite väl drastiskt...om man inte är väldans uttråkad.. Lite efter som man är trodde jag att han kanske skämtade, sen gick det upp för mig att han var seriös.

Tydligen så hade han en begränsad tid på sig att föra denna väska från en plats till en annan, om inte denna plan följdes minutiöst skulle väskan och innehållet demoleras. Min manager hade tydligen helt glömt bort att jag förvarnat om den vandrande "bomben" och nu höll den stackars stressade unga mannen på att få ett nervsammanbrott. Kopplade på mitt största leende och försökte småprata me honom för att lugna honom, men tror jag bara gjorde saken värre.

Men lite kul hade det ändå vart om den detonerat....nästa gång kanske